| |
Holländsk Ost
Historia
Holländarna har producerat ost åtminstone sedan 400-talet. Ystandet tog fart i och med att boskapshållningen förbättrades. Under medeltiden introducerades officiella mejerimarknader och våghus där både kvalitén och vikten på osten kontrollerades.
All ost som producerades kom från bondgårdar i provinserna Noord-Holland, Zuid-Holland, Friesland och västra Utrecht. Även om produktionen har övertagits av fabriker, finns det fortfarande över 600 bondgårdar (framförallt i provinserna Zuid-Holland och Utrecht) som producerar ost, framförallt "boerenkaas" (bondost), gjord på opastöriserad mjölk.
Osttyper
"Gouda", "Edam" och "Leiden" är de mest framstående bland de holländska ostarna. Mer än hälften av den totala ostproduktionen består av Gouda. Edamerosten är den enda klotrunda osten i världen och kommer god tvåa med 27 % av den totala ostproduktionen i Holland. Leiden utmärker sig från de andra genom tillägget av kumminfrön.
Mjuk olagrad ost ("jonge kaas") får mogna i tre veckor. mellanlagrad ost ("belegen kaas") lagras i mellan två och sju månader medan den vällagrade osten ("oude kaas") får åtminstone ett år på sig att utveckla sin skarpare smak.
Ostmarknader
Förr i världen tog bonden sin ost till närmsta ostmarknad en gång i veckan för att sälja den. Idag finns dessa traditionella ritualer kvar vid de populära ostmarknaderna i Gouda och Alkmaar (öppna under sommaren).
Säljprocessen ser ut som följer: en köpare tar kontakt med bonden och erbjuder honom ett pris. Detta pris förkastas emellertid direkt och köparen går därifrån, bara för att återkomma en kort stund senare med ett andra bud. Bonden höjer priset och köparen går åter iväg. Han kommer tillbaka en tredje gång när man kommit överens om ett pris och osten vägs officiellt.
Under tiden sysselsätter sig köparen också med "ostknackning". Han slår handflatan mot osten för att avgöra om hålen i osten är av rätt storlek. Knackandet fortsätter tills man kommit överens om ett pris. Varje slag betyder antingen att köparen har höjt sitt pris, eller att bonden har sänkt sitt.
Så fort denna process är över testar köparen ostens smak och lagring. Ett smakprov tas med hjälp av en sextumsborr som köparen kör in i osten.
Ostbärarna har på sig vita uniformer och lackade stråhattar. De bär osten på bårar, 80 ostar på varje bår, ungefär 160 kg ost totalt). Osten bärs till våghuset, där vågmästaren ropar ut korrekt vikt, vilken antecknas på en svart tavla. Bärarna för sedan osten till köparens lager eller till vagnar som transporterar bort osten.
|
|
Alkmaars ostmarknad
Alkmaars ostmarknad är världsunik. Den attraherar många besökare och är en av de mest välkända turistmålen i Holland. Marknaden hålls varje fredagmorgon klockan 10 (från april till september) framför det gamla våghuset i den pittoreska staden. Det är framförallt ostbärarna som lockar folket.
Man tror att staden hade vågar för ostvägning redan 1365. Idag följer marknaden traditionen så långt det är möjligt, och man handlar fortfarande med ost här. Våghusets funktion har däremot ändrats. Numera hyser det den lokala turistbyrån (VVV), en restaurang och Holländska Ostmuseet. Demonstrationer av gammalt hantverk försiggår runt marknadsplatsen.
Goudas ostmarknad
Namnet "Gouda" associeras världen över med Goudaosten, en viktig exportprodukt. I århundraden har folk från de omkringliggande byarna sålt sina produkter på ostmarknaden i Gouda.
"De Waag", våghuset i Gouda, är ett av stadens vackraste byggnader och byggdes 1668. Under sommaren vägs ost här varje torsdagmorgon i en attraktiv ceremoni som lockar många turister. Den som är sugen kan även få ett smakprov av autentisk Goudaost.
Ostmuseet i Alkmaar
Ostmuseet i Alkmaar är inhyst i det gamla våghuset på det centrala torget. Ostmuseet visar upp ostens historia och ystningsverktyg. Man har lagt vikt vid de verktyg som användes på 1700- och 1800-talen strax innan den industriella tillverkningen tog över.
Ostmuseet i Gouda
Det gamla våghuset i Gouda är också museum nuförtiden. Den holländska mejeriindustrin och staden Gouda är satt iett ramverk av kulturhistoria, ekonomi, arkitektur, samhälle, jordbruk, handel och industri med multimediapresentationer.
|
|
|
